TRISTESS

Nu börjar det bli jobbigt att bara sitta här å äta piller. Tiden går så himlans långsamt men ändå fort på nåt konstigt vis.
Men jag har väl räknat fel på datum förstås. Trodde det var på tisdag jag skulle in och opereras men nej på onsdag är det visst.

Man blir allt lita avtrubbad av piller, hemskt faktiskt.
Vimsig i kolan kan jag vara annars, men nu är det helt sanslöst.
Jag är inte ens arg  på något, då har det gått långt.
Men ska väl hinna med en utskällning till på fkassan innan jag är klar. Hon gillar inte mig alls den där tanten..
Efter somjag inte kommer på något just nu så lägger jag väl ut lite ironsika bilder och hoppar i säng..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0