Millas Tankar

Jag gick i vanlig ordning till gyn & skulle testa mig. Lite irriterad för det var ju så jävla jobbigt. Men en fredag för 3 år sen, mitt i Oktoberfesten, går jag hem å ska byta om, där låg brevet. Sliter upp det samtidigt som jag klär av mig, mitt i allt så står det, proverna är INTE bra, du måste komma in för en skrapning.. Jag satte mig på en köksstol å bara gapade, det kan inte vara sant. Jag läste CANCER, med stora bokstäver i rött. Jag tappade fattningen faktiskt. Det blev en stirrig virrvarr kväll på jobbet. Glömde t.o.m. att skriva in mig & självklart så kom tillstånd och skattemyndigheten. Böter..:(  fast allt var i sin ordning ..

Sen började helvetesresan kan jag säga. In för en skrapning, inte bra, in & gjorde en till likadan, hjälpte inte, så det fick bli en konisering (tar bort en bit på livmodertappen) & samma dag som den gjordes försvann min mens. Jag gick från vanligt till klimakteriet på 1 dag.. Det är ingen lek, tro mig, Jag har ju redan humör.

Först kom svettningarna, jag kunde sitta still & det fullkomligt rann av mig..Bara i hårbotten, pannan. Jag kunde se ut som om jag nyss klev ur duschen med nytvättat hår.

Sen kom tårarna, jag grinade åt allt, överallt. Jag grät på apoteket, på jobbet ja you name it..

En dag kom Yenny hem å fann mig storgråtandes vid köksbordet Hon fråga de ju vad som hänt, då säger jag..Jag såg en död kanin..:) Fatta så skruvad man va.

Efter det kom ilskan. Jag var fruktansvärd. Jag kunde vakna 03 på morronen och skicka arga vansinniga sms..Jag hade nog kunnat döda om jag fått tillfälle.

Å sen kom kilona! ! ! Fy för sjutton. Och man tappar lusten till sex. Ja man tappade lusten till allt.

Har aldrig varit riktigt smal, men nu är det vidrigt..:)

Så blanda ihop allt detta & det blev en gråtande arg gigagogantisk  köttbulle.

Men varför är det fult att prata om klimakteriet? Vi blir upplysta om hur det blir när vi får vår första mens, men detta pratas det inte om. Precis som om det skulle vara fult.

Men enligt mig & mina erfarenheter borde det pratas och upplysas mer om det. Tänk om jag hade varit sambo, Det hade blivit skilsmässa . Hur ska någon annan kunna fatta och stå ut när man själv inte gör det. Det har gått några år men jag har fortfarande inte ställt in hormonbalansen. Jag svettas än, trots vagiatorer, plåster å piller. Och mens har återkommit, vilket ogillas..

Så diskutera å prata om detta..Och  för 17. Gå och ta era cellprov!

Lite för snälla bilder, för det var ju så här jag kände mig..:)